Skogen
Referenser
- Artiklar
- Biologisk mångfald
- Ekonomi
- Forskningsrapporter
- I Radio
- Internationella utvärderingar
- Kundintervjuer
- Om Lübeckmodellen
- Skogsslinga Växjö
- Stormskador
Skogsslinga Växjö
Kundintervjuer
Anders Strandh
”På det här området passar er modell som handen i handsken”
Anders Strandh, Skogs- och naturvårdsförvaltare, Tekniska kontoret. Jönköping kommun
Liselott Antonsson, Skogsägare
-”Det ni gör är enkelt att förstå – det är inga konstigheter.”
Liselott Antonsson, Skogsägare Fähn Bohuslän
Peter Andreasson, Stadsträdgårdsmästare
-”Er metod passar väldigt bra in här med kommunens mål. Lövandelen kommer att öka och det tycker vi är bra.”
Kungälv kommun, Peter Andreasson – Stadsträdgårdsmästare
Anders Tivell Jägmästare
-”Modellen är väl underbyggd, både vad avser ekonomi och ekologi.”
Anders Tivell Jägmästare, norra Västergötland
Om Lübeckmodellen
Lübeckmodellen – en sammanfattning
Lübeckmodellen innebär skogsbruk genom plockhuggning och naturlig föryngring där man utgår ifrån den för platsen naturliga skogstypen. Detta ger med tiden en skiktad blandskog utan kalhyggen.
Uffe Jakobsen
Vilket trädslag ska man satsa på?
Vad är mest lönsamt? Uffe Jakobsen, sågverksägare med över 25 år i branschen ger sin syn på frågan.
Artiklar
Cornucopia
Många läsare har uppmärksammat Maceij Zarembas utmärkta artikelserie Skogen vi ärvde hos
Bonnier/DN om det svenska trakthyggesbruket (=kalhyggesskogsbruket), men jag har inte
kommenterat det hela då jag inväntat det praktiska. Tidigare artiklar hittar om Lagen en
rökridå och Sveriges nya miljonprogram…
Han erbjöds 9000 kronor/m3 för rönn
Lantbruk & Skogsland: Han erbjöds 9000 kronor/m3 för rönn
Smålandsposten
Smålandsposten
Mindre jobb, mer timmer och en stormtåligare skog. Mikael Karlsson på Silvaskog tycker tiden är mogen för en ny, smartare skogsbruksmodell i Sverige där naturen själv får ta större ansvar som kostnadskapare. Kalhyggen behövs inte.
I Radio
Forskningsrapporter
Internationella utvärderingar
En jämförelse av skogsskötsel-modeller
Duda-rapporten redogör för hur stor uttagen volym gallringsvirke, stående förråd grova stammar, dödved, biotopträd m.m. som förekommer vid olika skogsbruksmodeller.
Ett översatt utdrag ur Duda-rapporten:
Jämförelse av strategier för skogsförvaltning [SV]
IUFRO 2010 Luebeck Concept – Managing Forest Landscapes
Rapporten belyser bl.a. vikten av skogens struktur och sammansättning som grunden för ett vitalt skogs-ekosystem. Rapporten belyser även ekonomi, ekologi och sociala aspekter.
IUFRO 2010 LUEBECK CONCEPT Managing Forest Landscapes [EN]
Skogar och samhälle – svarar på globala
förändringsdrivkrafter [SV]
Stormskador
Sparat löv i granbestånd kan göra stor skillnad
”Som visats gav en inblandning av 25-30% löv i granbeståndet en sänkning av risken för stormskador med 50%”
Risken för storskador kan minskas med upp till 50%
”Om tendensen att omfattande stormskadetillfällen blivit vanligare inte beror på att det blivit stormigare, får man söka förklaringen i skogens tillstånd. Vad är det då som skett med den sydsvenska skogen som gjort den mera vindkänslig?”
Efter att denna rapport gjorts kom Gudrun och blåste ner 75 Miljoner m3. Vilket är ca dubbelt så mycket som vid stormen 1969.
Ekonomi
Biologisk mångfald
Lübeckmodellen ger förutsättningar för artmångfald.
Många skogslevande arterna behöver kontinuitet, mångfald, grövre träd och dödved för sin överlevnad. Nedan följer en rapport ifrån Artdatabanken.
Tillståndet i skogen [rapport SLU 2011]
Kort sammanfattande artikel på rapporten:
Tillståndet i skogen [artikel]
Facebook
Instagram