Se utbud av kurser & tjänster här
Läs mer

Varken lagen eller vi kräver kalhyggen, skriver skogsstyrelsen idag i DN.

Skogsdebatten fortsätter i media.

I DN Debatt skriver Skogsstyrelsen: ”Vår policy är att hyggesfritt skall öka.”

Det är bra att skogsstyrelsen tydligt går ut med att det är lagligt att bedriva hyggesfritt – ja, att det till och med uppmuntras.

”Vi har en policy för hyggesfritt som slår fast att det bör öka.” Så säger Monika Stridsman, Skogsstyrelsen

Hyggesfritt eller Kontinuitetsskogsbruk är dock endast samlingsnamn för en uppsjö av olika metoder som beskriver hur skogen ser ut, ungefär lika väl som ”röd” beskriver en bil. Fiat eller Porsche? Båda finns i rött.

Det enda det säger är; inga kalhyggen – alltid träd i någon mån kvar på marken ifråga. Detta gör att de inte kan bedömas som grupp. Vad gäller t.ex lönsamhet och risken för stormskador så får man bedöma de olika modellerna var för sig.

Jag fick häromdagen en förfrågan ifrån en skogsägare om vi inte skulle kunna göre en enkel sammanfattande beskrivning av Lübeckmodellen? Givetvis.

Lübeckmodellen är ett ”Naturnära kontinuitetsskogsbruk” vilket innebär skogsbruk genom plockhuggning, och i första hand, med naturlig föryngring. Det hela började i Tyskland för 25 år sedan efter att de haft en period med omfattande stormskador och efterföljande insektsangrepp vilket ledde till vikande ekonomiska resultat med det skogsbruk de då bedrev som bestod i planterade monokulturer. Man ställde sig frågan:

”Skulle man kunna bedriva skogsbruk på något annat sätt? Skog har växt och föryngrat sig själv i årtusenden – skulle det vara möjligt att finna ett lönsamt sätt att skörda det som växer naturligt av sig själv?”

Svaret blev ”Ja”

Idag förvaltas ca 20 000 ha skog med Lübeckmodellen i Tyskland. Det har resulterat i att värdet per såld kubikmeter har ökat, bl.a. genom att man med tiden procentuellt sett skördar allt mer timmer, då man år för år kommer ifrån klena förstagallringar.

Idén är nämligen att det skall finnas stora träd över hela fastigheten och att man alltid strävar efter en produktionsskog med naturlig struktur och sammansättning – på detta sätt sköter sig nämligen föryngringen till största delen av sig själva. De händer att de behöver hägna där betestrycket är hårt, på de flesta håll går det dock utan.

Nu befinner vi oss inte i Lübeck – resultaten går inte att överföra hit – men däremot går principen utmärkt att överföra.

Med skötselprincipen ”Lübeckmodellen” kan man kapa kostnaderna för markberedning, plantering och röjning och höja timmerandelen, samtidigt som skogarna kan bibehålla sin skogskaraktär, eller återfå den i de fall den har gått förlorad.

Varför har ingen börjat med det här tidigare? En del av svaret är att för 40-50 år sedan betraktades löv som ett problem – ett ogräs. Minns hormoslyrperioden. Idag ser det annorlunda ut. Björkmassaved betalas idag bättre än granmassaved. Energivärdet är i de flesta fall högre för lövträd. Lövtimmer betalas periodvis mycket väl – mångdubbelt gentemot t.ex. gran.

Vad det handlar om är att skifta fokus ifrån volymproduktion till värdeproduktion. För oss är en skog lång mer än enbart en ”volym”. Det är kvalitetsvirke, jakt och naturupplevelser.

Välkomna hälsar Mikael Karlsson & Martin Jentzen

Dela artikeln:
Det här inlägget postades i Skogsbruk och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *