Se utbud av kurser & tjänster här
Information och anmälan»

FAQ

 

Här följer ett urval av vanligt förekommande frågor kring skogsbruk och Lübeckmodellen. Har du frågor och funderingar? Kontakta oss gärna på telefon 031-42 50 50.


 

Är Lübeckmodellen och blädning samma sak?

Lübeckmodellen liknar blädning i det avseendet att det handlar om plockhuggning, man avverkar återkommande enstaka träd i stället för att göra kalhyggen. I övrigt finns få likheter. Blädning är en ”teknisk” term som beskriver ett gallringsingrepp som strävar efter att den gallrade skogen skall vara fullskiktad, att det skall finnas träd i alla storlekar, jämnt fördelat i skogen. Historiskt har ordet ”blädning” felaktigt använts för att beskriva exploaterade avverkningsingrepp som t.ex. intensiva dimensionshuggningar.

Lübeckmodellen inriktar gallringen/avverkningen emot de träd som befinner sig i skogens övre skikt. Små och mellanstora träd lämnas i regel för fri utveckling utan åtgärd.

Svaret på frågan blir alltså att i båda fallen handlar det om skogsbruk utan kalhyggen – men man väljer träd på helt olika sätt vid avverkning och gallring.

 

Vilket trädslag betalar sig bäst?

Ingen kan veta vad som kommer att efterfrågas och betalas bäst i framtiden. När vi tar beslut utifrån hur efterfrågan ser ut idag blir det väldigt lätt fel. Ett historiskt exempel är de flygbesprutningar med växtgiftet hormoslyr som genomfördes på 1960 och 70-talet för att avlägsna alla lövträd ifrån ungskogen. Då betraktades lövträd som ett värdelöst ogräs.

Idag är situationen förändrad – nu betalas t.ex. björkmassaved högre än barrmassaved och vad gäller energived är det samma sak, då de flesta lövträd har ett högre energivärde än barrträd. Som kuriosa kan nämnas att rönntimmer nyligen såldes för 9 000 svenska kronor per kubikmeter på den europeiska marknaden.

 

Vi kan dra en parallell med aktier. Hur många aktiemäklare satsar allt sitt kapital på en enda aktie? Ulf Jakobsen, sågverksägare i Danmark ,med över 25 år i branschen , ger sin syn på  saken: ”Trenderna kommer och går, för ek och bok går det i 10-20 års intervaller. Om man tittar bakåt så har priserna vandrat fram och tillbaka i ett spann ifrån 400 kr per kubikmeter för de sämsta kvalitéerna, där energivärdet sätter lägstanivån och upp till 14 000 kr per kubikmeter för de bästa stockarna. För lönn, ask, rönn, fågelbär m.fl. svänger det fortare. Det blir på modet med ca 5-10 års mellanrum, då rusar priserna i höjden och då betalas de lika väl som de bästa ekstockarna, upp till 14 0000 kronor per kubik, sen så sjunker priserna igen efter 2-3 år, och så håller det på.”

Jag har handlat timmer i över 25 år. Trenderna kommer och går med allt emellan fem, tio eller tjugo års intervaller medan ett träd av god kvalitet tar mer än tio gånger så långt tid på sig för att växa upp. Nej, har man en bra blandskog så kommer man alltid att ha något att sälja.” Uffe Jakobsen, Herskind-Savvaerk , Danmark. Härav anser vi det klokt att välja trädslag utifrån markens naturliga förutsättningar – enligt PNV. Med begreppet Potentiell Naturlig Vegetationstyp menas de trädslag som hör hemma naturligt på den aktuella platsen. Dessa kommer oftast gratis och helt utan investeringskostnad. Samtidigt ger en naturlig, naturlik artsammansättning, med en mix av trädslag, en avsevärt stabilare och tåligare skog i fråga om t.ex. stormar, insektsangrepp och röta.

 

Kommer skogens genom att utarmas om man kontinuerligt plockar bort de bästa träden?

Det korta svaret är ”Nej”

Skogsbruk innebär alltid att träd plockas bort. Det antas ha en påverkan på skogens genom. Men Lübeckmodellen anses utgöra den lägsta nivån av påverkan bland skogsbruksmodellerna. I jämförelse med kalhygge och efterföljande plantering med främmande genom, uppföljt med röjningar där det naturliga som finns kvar efter kalhygget, så utgör det ljusår i skillnad.

 

Blir skogskvaliteten sämre när de bästa träden regelmässigt avverkas?

Den avverkning vi gör av ”fullstora träd” kombineras alltid med en kvalitetsgallring – vilket gör att de träd som har goda virkesegenskaper ges företräde framför träd med lägre kvalitéer. De ges med andra ord tillfälle att sprida sina goda gener i många år innan de avverkas.

Till detta så kommer det faktum att virke ifrån s.k. naturliga skogar generellt sett håller en högre virkeskvalitet. Varför? Föreställ dig en ”Sparbanks-ek”, hur ser det ut där den växer? Var växer den? Jo, t.ex. ute på ett öppet fält eller i en hagmark. Om du nu tänker dig att du går in i en stor skog – hur ser eken ut som har hittat en liten lucka att växa upp i? Jo, lång och smal. Skog som har en naturlig struktur och sammansättning ger de bästa av förutsättningar att producera kvalitetsvirke, och med rätt skötsel, så kommer det av sig själv.


 

Blir det inte mycket körande för att skörda jämförelsevis få träd vid plockhuggning?

Att kalhugga kan synas rationellt – men det som följer är plantering, röjning och ungskogsgallring. Det är arbetsintensiva moment som går att undvika.  För att bedöma rationaliteten vid avverkningar bör du beakta flera faktorer. Eftersom det inte finns några genvägar när det handlar om skogsfastighetens produktionsförmåga gäller det istället att anpassa sina aktiviteter så att de är genomförbara med god ekonomi. Några punkter:

* Etableringskostnad kontra uttag per tillfälle. Det finns en fast kostnad för att starta en avverkning. Hur stor den är beror på avverkningsteknik etc. Denna kostnad ska slås ut på den hanterade volymen. Till detta kommer vilket värde varje hanterad kubik har. Detta ger att en viss volym/värde behöver hanteras vid varje avverkningstillfälle för att etableringskostnaden ska hamna på en acceptabel nivå per hanterad kubikmeter virke.

*Avverkningskostnad. Den beror bl.a. på uttagen volym per hektar. Ett rimligt stort uttag per hektar måste göras vid varje tillfälle för att motivera körningen i bestånden. Hur mycket beror givetvis på värdet av varje enskild kubikmeter. Avverkningskostnaden beror främst på hur pass grova träden är. Då Lübeckmodellen kännetecknas av att i första hand grova träd avverkas, istället för små och halvstora, håller sig hanteringskostnaderna i relation till det hanterade virkesvärdet på en acceptabel nivå. Det är också viktigt att betänka att man efter en Lübeckavverkning inte drar på sig framtida högkostnadsavverkningar i form av klen gallring etc.


 

 

Hur är det med nyttan av förädlat plantmaterial?

Plantor som odlas fram i plantskolor är kontrollerade. Det är utvalda plantor med rätt egenskaper utifrån ett tillväxt- och förädlingsperspektiv. Man väljer då ut ett smalare genom och flyttar ofta material från ett geografiskt område till ett annat. Det kan vara inhemska arter som flyttas söderut eller stora mängder vitrysk gran som planteras i södra Sverige. I värsta fall inför man främmande arter så som Contorta.  (vad är det?) Dessa plantor anses vara ”bättre” än de naturliga arterna vad gäller vissa egenskaper, främst att de har en högre tillväxttakt. Risken med detta är att skogen som danats och utvecklats under miljoner år ersätts med plantor som kommer från en helt annan miljö. Naturliga blandskogar ersätts med främmande monokulturer.  De naturliga skogarna har under årens lopp hanterat mängder av prövningar såsom stormar, klimatförändringar och insekter. Deras nuvarande utformning är ett resultat av det. ”The survival of the fittest” – det naturliga urvalet.  Det är viktigt att tillägga att ”naturlig vegetationstyp” inte är ett tillbakablickande begrepp utan ett framåtblickande. Vad är naturligt på denna plats under de förhållanden som råder idag? Naturen är under ständig förändring och utveckling. Gränsen för gran vandrar söderut – samtidigt som gränsen för bok vandrar norr ut. Vi menar att de naturliga skogarna med dess mångfald av arter och lokala genom och den naturliga utvecklingen av dessa, är de verkligt långsiktiga virkesproducenterna. Ett tydligt exempel från närtid är de stora skador som främst drabbade granplanteringar när stormen Gudrun drog in i januari 2005. 75 miljoner kubikmeter blåste ner – på en natt. Vi kan helt enkelt inte konstruera en skog som fungerar bättre än naturskogarna gör, risker och miljöaspekter beaktade.

Konstruerade skogar är högriskprojekt. Detta framgår även av en lång rad forskningsprojekt – se t.ex. rapporten ”Kan man undvika stormskador” under Referenser/Forskningsrapporter på vår hemsida.


Blir skog som man plockhugger mer vindkänslig?

En gallring innebär alltid en ökad risk för stormskador, oavsett gallringsmetod. Sedan beror det på hur hårt man gallrar och hur skogen såg ut före gallringen. Dess struktur och sammansättning har stor betydelse. Hur mycket skogen påverkas av en gallring beror snarare på hur många individer – dvs antal träd man hugger, än hur mycket man hugger. Med  Lübeckmodellen avverkas framför allt de största träden. Det leder till att ett färre antal träd tas ut jämfört med en låggallring med motsvarande volymuttag. Låggallring är det som används inom trakthyggesbruket. Flera nationella och internationella undersökningar visat att skiktade blandskogar har en avsevärd minskad risk för omfattande stormskador. Se rapporterna ”Kan man undvika stormskador” och ”Sparat löv i granbestånd en minskar risken för stormskador vintertid” under Referenser/Forskningsrapporter på vår hemsida.


Blir det enbart gran kvar i skogen med ständiga gallringar?

Det korta svaret är nej. Det finns flera klimaxarter, varav gran är en. Andra typiska klimaxarter är t.ex. bok, ek, tall, björk och alm. I princip är inte någon trädart endast en pionjär eller klimaxart. Olika arter uppträder som både pionjärarter och klimaxarter beroende på mark, miljö och klimatförhållanden. Arter som på ”normalmark” uppträder som pionjärarter kan på mark med mer extrema ståndortsförhållanden uppträda som klimaxarter. Så typiska pionjärarter som björk, al och ask uppträder t.ex. som klimaxarter på vissa ståndorter. Björk på blötare torvmarker, myrar och vid trädgränsen i fjällen. Al och ask är klimaxarter på näringsrika marker med god tillgång på vatten, såsom olika typer av kärr. På torra näringsfattiga marker, och även myrar är tall en viktig klimaxart.

Enkelt betraktat kan man beskriva en naturlig successionsordning där pionjärarter avlöses av mer sekundära arter därför så kommer skogen på sikt att domineras av klimaxarter, vilket är ett mycket teoretiskt sätt att beskriva naturen på. Men störningar påverkar och avbryter denna ”tågordning” och ger pionjärarter nytt utrymme då sekundär – klimaxarter generellt är mer känsliga för störningar. Störningar inträffar hela tiden, helt utom skogsbrukares kontroll. Även skogsbruket utfört som plockhuggning är en störning som gynnar pionjärarter.

 

Behöver bränderna ersättas?

Brand är en viktig störning inom vissa skogstyper. Numera bekämpar vi ju bränder i vårt samhälle och de är ovanliga. Brand är emellertid endast en störning av flera. Ett naturligt system havererar inte på grund av störningsregim eller av att en art går förlorad. Dock får det en annan utformning och funktion, men det är likväl ett naturligt system så snart det tillåts verka utan påverkan. Den naturliga dynamiken hittar alltid andra vägar. Ur ett naturvårdsperspektiv är branden mycket viktig. Ett kalhygge liknar inte på något sätt en brandyta. Där finns så gott som ingen död ved och bränder är dessutom sällan så totala, särskilt inte i unga skogar. Alla skogar som idag slutavverkas är i ett ekologiskt perspektiv ungskogar. De arter som är brandgynnande, t.ex. temperaturgynnad groning, uppnås heller ej med ett kalhygge. Går tall att föryngra under tall? Ja, på de marker där tallen är naturlig klimaxart sker det löpande. Naturliga skogar är dock alltid blandskogar med ett flertal arter och det krävs inga stora luckor i skogen för att ge en pionjär utrymme. På andra marker där tallen har en mer pionjär funktion har den svårare att konkurrera med mer sekundära arter, vilket endast är ett utslag av naturlig succession. Se även under ”naturliga störningar”


 

Varför används inte Lübeckmodellen redan i större omfattning – det låter ju som att det bara är fördelar?

En del av svaret är att för 40-50 år sedan betraktades löv som ett problem – ett ogräs. Minns hormoslyrperioden då man flygbesprutade stora arealer för att bli av med allt löv. Idag ser det annorlunda ut. Björkmassaved ger bättre betalt än granmassaved. Energivärdet är generellt sett högre för lövträd och lövtimmer betalas periodvis mycket väl. Det handlar om att skifta fokus från volymproduktion till värdeproduktion. Detta ger också en skog med fler kvalitéer. En skog är så mycket mer än bara volymproduktion. Den är kvalitetsvirke, jakt och naturupplevelser. Fram tills idag har dessa s.k. ”mjuka” värden ofta nedvärderats och varit i konflikt med produktionsmålen. Men så är det inte längre.

 

 

Lilla skogspraktikan™

Kontakta oss

Dela artikeln:

Kommentarer inaktiverade.