Se utbud av kurser & tjänster här
Läs mer

Hyggesfritt skogsbruk – vad är det?

Det finns lika många sätt att bedriva hyggesfritt skogsbruk, som det finns skogsbrukare. Ordet ”hyggesfritt” i sig, säger inte mer om hur skogsbruket är utformat – än vad ordet ”politik” säger om hur politiken i fråga är utformad.

Grundläggande principer för indelning av olika skogsbruksmodeller

Mycket förenklat finns två grundprinciper för skogsbruk:

  • Skörda & sköta: Man hugger och sköter om den skog som växer naturligt.
  • Hugga & odla: Man hugger bort det som växer naturligt och planterar det man tror på.

Båda grundprinciperna kan sen utformas och varieras på nästan lika många sätt som det finns skogsbrukare. Nedan följer en beskrivning på ett urval av dessa, samt några varianter som ligger någons mittemellan.

Introduktion, skörda & sköta. Skog har växt och utvecklats under årmiljoner, ständigt har evolutionen anpassat den till klimatets förändringar. Stormar, istider och värmeperioder har kommit och gått. Förmågan att klara av detta, att möta och hantera dessa förändringar, kallas resiliens. Ekosystembaserat skogsbruk är ett samlingsnamn för skogsbruk som har det lokala skogsekosystemet som mål och mall.

  • Ekosystembaserat skogsbruk
  • CTNF – Close To Nature Forestry
  • Lübeckmodellen

Introduktion, hugga & odla. När industrialismen och befolkningsökningen tog fart ökade efterfrågan på råvara explosionsartat. Sveriges skogar avverkades i stor utsträckning och när vi kom fram till 1900 talets början var det mesta av värde avverkat och kvar fanns glesa rester av skog. Det sätt man valde att hantera denna situation var att hugga bort de sista resterna av skog och anlägga planteringar av gran och tall.

  • Trakthygge / Kalhyggesbruk

En rad mellanvarianter. Det finns en rad varianter av skogsbruksmodeller som ligger någon stans emellan, som har olika mycket inslag av principerna för ”skörda & sköta” och ”hugga & odla”. Nämnas kan: Blädning – Naturkultur – Luckhuggning – Kanthuggning. Nämns görs även emellanåt skärmställning, timmerställning eller fröträdställning. Dessa är dock snarare att betrakta som föryngringsmetoder – sätt för att stimulera återväxten av nya träd, än som egentliga skogsbruksmodeller.   

Båda dessa grundprinciper – och nämnda mellanvarianter – kan, beroende på utformning, gå under beteckningen ”kontinuitetsskogsbruk” eller ”hyggesfritt”.

Följaktligen kan man tillexempel hugga ner 90% av träden, markbereda och plantera mellan dom träd som står kvar. Även att dika, gödsla samt plantera genmodifierade träd och använda gifter kan göras – och fortfarande kallas hyggesfritt eller kontinuitetsskogsbruk.

Hyggesfritt och kontinuitetsskogsbruk rymmer det mesta, så länge det står några träd kvar.

Kontinuitetsskogsbruk säger endast att det alltid finns några träd kvar. Men hur många dom är, eller hur stora dom skall vara för att få räknas – för det finns inga tydliga definitioner.

Samma sak gäller för hyggesfritt skogsbruk. För det finns inga definitioner för hur stor en ”lucka” kan vara innan den blir ett ”hygge”.

Jag skulle nog tro att de flesta håller med om att genom att hugga ner ett stort träd så kan det möjligtvis bli en lucka – men aldrig ett ”hygge”. Men kan man hugga ner 10 stora träd, eller 100, innan det blir ett hygge? Och hur tätt får luckorna finnas?

Så innan det går att uttala sig om att ”Hyggesfritt är si eller så” vare sig det gäller ekonomi, miljö eller biologiskt mångfald – så måste man klart definiera vilken form av ”hyggesfritt” eller ”kontinuitetsskogsbruk” som man talar om.

Bästa hälsningar Mikael Karlsson

januari 2016.

Dela artikeln:
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *