Se utbud av kurser & tjänster här
Läs mer

Avverkat – med skogen i behåll

Skogsdag i Njushammar

Skogsdag i Njushammar

Efter skogsdagen i Njushammar är det bara att konstatera att intresset för Hyggesfritt ökar. Avverkningen som gjordes var inspirerad Lübeckmodellen och skogsägaren var nöjd med.

Lübeckmodellen bygger på att man brukar skogen utifrån hur skogen ser ut i dag med inriktning mot en för platsen naturlig skog, både avseende trädslagsblandning och beståndvolymer.

Man kan säga ett en ”naturlig skog” är resultatet av årmiljoners av evolution, även om Sverige ”bara” haft skog de senaste 10.000 åren, sen istiden, så är skogen som ekosystem, med alla sina växter, insekter och svampar, mycket mycket äldre.

Länk till artikel i ATL 

Trevlig vår alla skogsvänner!

Hälsningar, Mikael

Publicerat i Ekonomi, Hyggesfritt, Kontinuitetsskogsbruk, Lümod, Silvaskog, Skogsbruk | Lämna en kommentar

Ekosystemets fantastiska komplexitet

Ekosystemet utgör själva fundamentet för liv på jorden – det producerar syret vi andas, renar vattnet vi dricker och ger oss möjlighet att samla, jaga och odla den mat vi äter.

Vi människor har åstadkommit mycket som vi har nytta av i våra dagliga liv. Men för att vi skall kunna njuta och använda all modern teknik behövs ett fungerande ekosystem. Jag tycker det är svårt att skriva om dessa saker utan att låta som en miljöfundamentalist – eller miljöradikal för den delen. Men denna fråga är för stor, för grundläggande, för att låta sig begränsas till miljöorganisationer eller miljöpolitiker.

Mycket skogsforskning handlar om hur vi kan effektivisera och maximera, hur vi kan producera mer, snabbare och billigare. Man tar fram trädplantor som växer snabbare, provar ut vilken mängd konstgödsel som ger mest volymtillväxt i förhållande till kostnad, maskiner som hugger mer och fortare. 2012 användes ca: 20 ton bekämpningsmedel inom skogsbruket, 50´000 hektar gödslades, 160´000 hektar markberedes, 165´000 hektar planterades och 390´000 hektar röjdes.

Allt för att rationalisera maximera. Men vad? Och på vilkets bekostnad?

Häromdagen såg jag en film. (se separat länk nedan) Filmen beskrev den ekologiska situationen i Nationalparken Yellowstone. Där hade vargen utrotats för ca 90 år sedan, vilket hade lett till att hjortarna kraftigt ökat i antal. Detta gjorde att de kunde börja röra sig på ett annat sätt – när inte vargarna fanns kunde de i lugn och ro stå stilla på de bästa betesplatserna, vilket gjorde att de vissa områden blev helt renbetade så att endast gräset blev kvar.

Hjort_Yellowstone_low

 

Videbuskar och mycket av den övriga vegetationen försvann längs flodstränderna, då de konstant betades innan de han växa upp – detta lede bl.a. till att bävern blev av med både sin mat och sitt byggmaterial. Stränderna eroderade – rasade ner i floden, när det inte längre fanns buskar som kunde binda ihop jorden med sina rötter.

Hur kan man nu veta detta?  Jo – för ca 20 år sedan återinplanterades vargen. Och den effekt det har fått är makalös. Vargens närvaro påverka själva floden form.

Det som för mig framträder så tydligt i denna film är att ekosystemet utgör en helhet – hur antalet fåglar, bär och buskar – ja själva flodens form –är ett resultat av en helhet, i detta fall huruvida det finns varg i området eller ej.

Hur hänger detta ihop med skogsbruk i Sverige? På väldigt många sätt. Till att börja med vill jag återupprepa att detta inte är en isolerad skogsbruksfråga – det är en samhällsfråga.

Vilka saker skall vi maximera? –och i så fall– på vads bekostnad?  Jag lämnar den frågan hängande ett tag, men var så säkra – jag återkommer.

Hälsningar //Mikael

 

http://www.youtube.com/watch?v=ysa5OBhXz-Q

En forskningsrapport som även behandlar detta finns att läsa bl.a här.

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Helstam eller kortvirke?

Helstam_litentext

Helstamm

Frågan hur vi skall ta ut träden ur skogen är intressent. För den självverksame finns flera alternativ. I det senaste numret av ATL, Nr 7 2014, kan man läsa om helstamsmetoden, där man fäller och kvistar trädet, för att sen drar ut hela stocken i en bit ur skogen.

Enligt Ponser är helstam det vanligaste sättet att ta ut träd ur skogen, globalt sett, ändå är den knappt använd i Sverige idag.

 

När man läser den mindre textrutan står där att helstam ger billigare drivningskostnader, men kortvirke gör det billigare för industrin. En metod som verkar vara värd att pröva där förutsättningarna är de rätta.

 

Hälsningar Mikael

 

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ett skogsbruk drabbat av stormar.

bild (1)I en skogstidning för ett tag sedan läste jag om hur man skulle agera för att skydda sig mot stormskador. Tippsen var följande:

 

 • Röj väl

 • Gallra en gång

 • Avverka tidigt

 

 Det är råd för hur man skall agera – om man vill fortsätta att bedriva ett skogsbruk enligt ”Business as usual” – enligt de förutsättningar och rekommendationer som formades på 50 & 60-talet. Då barrträd var det enda som gick att sälja och bioenergi var en icke-fråga. 

 

 1965 stod min farfar  inför att sätta in en ny panna. Han tänkte då att en vedpanna var det naturliga valet, då han hade egen skog. Konsulten som anlitades avrådde honom å det bestämdaste- ”Installera en oljepanna och använd din tid på ett lönsammare sätt. Även om veden för all del är gratis så tar den ju fortfarande sin tid att hugga och lägga in i pannan.” – Och så blev det. Detta var Sverige anno 1965. Olja, kalhyggen och granplanteringar var det som gällde. 

 

Idag ser det annorlunda ut. Idag finns det avsättning för alla trädslag. Ofta som timmer och alltid som energi, en sektor som blir allt större både nationellt och internationellt. Vad gäller energi innehållet är det dessutom generellt högre för lövträd jämfört med barrträd, mätt per kubikmeter. Se sidan iii på denna länk.

 

2011 publicerade SLU en rapport som tittade på vilka skogar som klarat sig bäst i de stormar som varit de senaste åren. Vad det kom fram till var följande, en blandskog klarade sig mycket bättre.

 

 ”Den modell som bäst förklarade risken för stormskada innehöll följande variabler: Andelen gran, medelhöjden på skogen och andelen lövträd.” 

Risken för stormskador, i uppvuxna, enskiktade granskogar, halverades när andelen löv var högre än 30%.

 

 

 För femtio år fanns två trädslag för den som ville bedriva ett aktivt skogsbruk – gran och tall. Idag finns avsättning för alla. 

 

Som vi ser det kan ingen säga vilket trädslag som kommer att betalas bäst om femtio år. Det vi däremot kan säga är vilka trädslag som naturligt sett passar bäst på en mark och därmed står starkast mot exempelvis stormar och även är bäst rustad att hantera kommande klimatförändringar. En naturlig blandskog är inget annat än resultatet av årmiljoner av evolution. En evolution som dessutom pågår just i detta nu. 

 

 

Gott Nytt 2014!

// Mikael  

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Blandskogar – ett sätt att sprida riskerna, & öka chanserna, skulle jag vilja lägga till.

Blandskog_hunneberg_low

Häromdagen var jag inne på Skogsstyrelsens klimatsidor på webben. Där bl.a. följande rubrik fanns att läsa:

”Blandskogar – ett sätt att sprida riskerna” – och öka chanserna, skulle jag vilja lägga till. 

 

Rubriken sätter fingret på en intressant punkt, nämligen riskhantering. Det skogsbruk som vi har haft fram tills idag, där vi har gjort kalhyggen på vilka vi sedan planterat och röjt fram ett och samma trädslag, oftast gran eller tall, hade sin logik för 50 år sedan. Då var gran och tall det enda som efterfrågades av industrin. Bioenergi var en icke fråga och ingen talade om ekosystemtjänster.

 

Efter Stormarna Gudrun, Per och nu senast Simone blir det tydligt att de skogar som vi anlagt de senaste 50 åren har en förhöjd risk att drabbas av stormskador. Närmre bestämt en ca 100% -ig ökning. Mer om detta finns att läsa följande rapport. Rapport ett. Rapport två.

Vad gäller ekonomi finns det ingen seriös rådgivare som rekommenderar att satsa allt på en aktie. Som sagt hade detta sin logik för femtio år sedan, då löv ansågs som ett oanvändbart ogräs, att så genomgående satsa på endast gran och tall.

 

Idag är det annorlunda. Industrin kan göra nytta av många trädslag. Björkmassaved betalas bättre än barrmassaved, björk som för 50 år sedan ansåg som ogräs. Timmer är en internationell handelsvara. Bioenergi är en het fråga och ekosystemtjänster har blivit ett ämne på mångas läppar.

 

Detta gör att vi idag har helt nya förutsättningar när vi skall ta ett beslut för vilken riktning vi skall ge vårt skogsbruk.

 

 

//Mikael

 

Publicerat i Ekosystemtjänster, Lümod, Resiliens, Skogsbruk, Storm | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Skogsstyrelsen kampanjar för mer alternativ i skogen.

 

Blandskog_M.K.

I ett inslag på TV för ett tag sedan berättar Sverker Rosell, som är skogsstyrelsens ansvarige för hyggesfritt skogsbruk, om att de har prövat olika former av hyggesfritt skogsbruk i Värmland.

 

Länge har det varit så att man avsatt olika skogar för olika ändamål. Man har avsatt skog till reservat,  för rekreation eller så har man använt de för produktion. Nu kommer skogsbruksmodeller där dessa i stor utsträckning kan rymmas på en och samma mark.

Det är mycket glädjande att nu även Skogsstyrelsen går ut och prata om fördelarna med denna typen av skogsbruk.

 

//Mikael

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter | Lämna en kommentar

Den ekonomiska betydelsen av ekosystemtjänster

 

 

IMG_0085 low

I en utredning tillsatt av regeringen så läste jag för ett tag sedan om den ekonomiska betydelsen av ekosystemtjänster.

Internationell forskning understryker värdet av att upprätthålla en rik mångfald av arter och ekosystem för att minska sårbarheten för olika slags störningar. Den biologiska mångfalden utgör en slags försäkring som ökar skogens förmåga att hantera klimatförändringar, stormar och insektsangrepp.

 

Inom det svenska skogsbruket har man sedan femtiotalet satsat på i huvudsak gran och tall, då detta var det enda industrin då kunde använda. Efter stormarna Gudrun, Per och nu senat Simone, visar det sig att dessa skogar i långt högre utsträckning riskerar att drabbas av skador, jämfört med skogar som är mer blandade. 

 

Studier från både Sverige och Europa visar t.ex. att risken för att drabbas av en stormskada halveras när det finns 20-30% lövträd i skogen, jämfört med uppväxta granskogar.  

 

Detta är ett exempel på den ekonomiska nyttan av ekosystemtjänster, som pekar på hur en blandskog med hög biologisk mångfald rent ekonomiskt ger ett mervärde och fyller en funktion genom att ge en skog som är mer stabil och flexibel. Det kommer nu fler och fler rapporter och studier som pekar på fördelarna med att bedriva ett mer naturnära skogsbruk.

 

För mig som jobbat för detta de senaste tio åren är detta förstås mycket glädjande. Enligt min mening är det viktigt att tillägga att de fördelar som kommer fram i första hand gäller för den enskilda skogsägaren. 

 

För industrin kan det förhålla sig annorlunda, då de har byggt upp och anpassat sin verksamhet för den typ av skogsbruk som bedrivits de senaste 50 åren. 

Mikael Karlsson 

Publicerat i Ekonomi, Ekosystemtjänster, Resiliens, Skogsbruk | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Ett undantag: Tänkvärt från Malin S.

Jag gör ett undantag och publicerar någon annans blogg då jag finner den tänkvärd. Jag håller inte med om allt, men mycket finns där att betänka.

Läs och döm själv- //Mikael

Om skogspolitiska överväganden

orginalsida: http://skogsbloggen.wordpress.com/2013/02/14/om-skogspolitiska-overvaganden/

Det händer mycket just nu och debatten genomsyras bland annat av miljömålsberedningens pågående och mycket viktiga arbete med att ta fram en strategi för skydd och skötsel av landområden samt miljöhänsyn i skogsbruket. Inför detta arbete tillsattes två expertgrupper där även vi deltog. Expertgrupperna tog fram två underlagsrapporter till beredningen att arbeta utifrån.Expertgruppens rapport om skydd och skötsel lämnade väldigt mycket att önska, vilket tydligt framgår i den avvikande mening som föreningen lämnade och som går att läsa i slutet av rapporten. Den andra expertgruppens rapport om miljöhänsyn i skogsbruket var ett steg på vägen mot rätt riktning, även om innehållet lämnade en del kvar att önska, vilket även det framgår i vår avvikande mening. I rapporten har expertgruppen tagit fram konkreta och tydliga lagförslag, vilka i sig innebär en bra början för en förbättring åt rätt håll av den idag fullständigt ryggradslösa lagstiftningen.

Detta har givetvis skogsnäringen gått i taket på.

Man menar att det inte är rimligt att hotas med straffpåföljd om man gör fel. Jag har hört arga uttalanden om detaljstyrning, om att frihet under ansvar urholkas, med mera.

I det förslaget som lades till miljömålsberedningen föreslås bland annat ett krav på att vid avverkning i genomsnitt lämna minst 10 träd per hektar. Detta är givetvis bra. Men skrivningen i genomsnitt innebär tyvärr att dessa 10 träd per hektar likaväl kan ingå i kantzoner, eller annan hänsyn som man måste ta, vilket i sin tur innebär att hyggesytorna mest troligt kommer att fortsätta vara ganska trädlösa.

Därför blir jag mycket positivt överraskad av att Sveaskog arbetat fram en egen policy som gör gällande att bolaget ska lämna 10 träd på varje hektar med prioritering på grova träd. De 10 träden lämnas som komplement till kantzoner etc, vilket innebär att träden i kantzoner mm inte kommer ingå i dessa 10 träd. Detta hoppas jag att miljömålsberedningen tar till sig i sitt fortsatta arbete – för detta initiativ är ett mycket bra steg framåt mot en förbättrad och funktionell hänsyn. Och jag hoppas innerligt att övriga skogsägare följer detta initiativ – är man ärlig i sitt uppsåt att verkligen vilja bedriva ett hållbart skogsbruk så är det på detta sätt man måste tänka. Man ska dock ha i åtanke att 10 kvarlämnade träd per hektar inte kommer säkra den biologiska mångfalden om skogen som avverkas utgjordes av en naturskog med lång kontinuitet. I det brukade landskapet tror jag däremot att denna policy kommer göra stor skillnad i framtiden. Bra Sveaskog!

Men låt oss backa bandet lite grann. Närmare bestämt 20 år. Då avreglerades skogspolitiken och skogsbruket gavs en stor frihet att bedriva sitt skogsbruk förutsatt att man också tog sitt ansvar för att bevara den biologiska mångfalden. Sedan dess har skogsbruket lämnat mer naturhänsyn på hyggena i form av död ved och kvarlämnade träd, men man måste ha i åtanke att för 20 år sedan hade man redan kalhuggit och ersatt enorma arealer naturskog med ”tandpetsåkrar”. Och detta till stor del helt utan den generella hänsyn som har tagits sedan 1993. Så förutsättningarna för biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv var ganska usel redan 1993. Och den kommer knappast bli bättre så länge de värdefulla naturskogar som finns kvar fortsätter avverkas.

Förutsättningarna för att skogspolitiken ska fungera, och att vi ska kunna leva upp till våra politiskt beslutade miljömål som gäller skogen bygger dessutom på att skogsbrukarna tar större hänsyn än vad lagen kräver. Då ska man ha i åtanke att den naturhänsyn som tas vid avverkning sedan länge inte ens lever upp till lagens lägsta krav på naturhänsyn. Detta visar skogsstyrelsens egna uppföljningar:

2001: 23 %

2002: 23 %

2003: 24 %

2004 – 2006: 25 %

2007: 26 %

2008: 30 %

2009: 33 %

2010: 37 %

2011: 36 %

Nu har Skogsstyrelsen ändrat sitt uppföljnings och redovisningssystem, om det kan man säga mycket, men oavsett så talar dessa siffror sitt tydliga språk. Skogspolitiken kommer inte uppnås med en avreglerad politik och därtill en urholkad lag. Vi välkomnar därför tydliga regler och sanktionsmöjligheter.

En liten reflektion kring detta: Skogsbruket har länge kritiserat ovanstående siffror på undermålig hänsyn. Man menade att det inte är tydligt vad lagen kräver. Man efterfrågade därför tydlighet. Och nu när det plötsligt läggs ett förslag med konkreta regler – då går man i taket säger att förslaget inte är förenligt med skogspolitikens frihet under ansvar samt att man ju redan anstränger sig för att åstadkomma förbättringar. Ursäkta, men har skogsbruket inte redan haft 20 år på sig att genomföra det de förväntas genomföra i enlighet med frihet under ansvar?

En annan hörnsten i att vi ska nå de skogspolitiska målen är frivilligheten. Här läggs väldigt många ägg i certifieringskorgen.  Naturskyddsföreningen har länge dokumenterat hur de stora skogsbolagen misslyckats med att följa FSC-standardens principer och kriterier. Att vi anser efterlevnaden vara alldeles för dålig är inte något nytt. Vi har drivit klagomål kring brott mot FSC i många år, och har nu sammanställt resultaten av dessa i en rapport. Rapporten handlar om den falnande trovärdigheten i ett certifieringssystem som tydligt inte fungerar som det är tänkt. Hade jag ingått i skogsbruket och varit certifierad så hade jag blivit mycket bekymrad över att hanteringen av klagomål (vilket är en av grundbultarna i FSC – att allmänheten har en möjlighet att påverka) hanteras så slarvigt/felaktigt som de gör. Att dokumentation av upprepade, uppenbara brott mot certifieringen får begås utan den påföljd som konsumenterna av certifierat virke förlitar sig på. Det är ju därför de köper FSC-certifierat virke. Certifieringen är ett mycket viktigt marknadsverktyg för skogsbruket men den är frivillig. Och frivillighet bör inte så okritiskt få ha en så stor betydelse för måluppfyllelse av politiska miljömål som de har haft. Frivilligheten måste vara kvalitetssäkrad, långsiktig och transparent. Om man väljer att certifieringen och dess regler ska vara en stor del av frivilligheten är det dessutom enormt viktig att alla processer inom certifieringen fungerar.

Ska man verkligen blanda ihop frivilliga marknadsverktyg med skogspolitiska mål? Personligen tycker jag att det är rimligt att skogsbruket tar sin del av ansvaret – men för att detta ska bidra till måluppfyllelse så måste systemen skärpas upp och kriterier fastslås.

Miljömålsberedningen har många överväganden att göra vad gällande att ta fram en strategi för att säkerställa våra ekosystem. Vill vi lyckas bevara den biologiska mångfalden knutet till produktiv skog (där den största målkonflikten ligger) så måste särskild uppmärksamhet riktas till denna. Att bevara myrar och hagmarker kommer inte vara lösningen. Problemet för den produktiva skogsmarkens mångfald är allvarligt och akut. Förlusten av mångfald är pågående och vi kommer inte kunna nå miljömålen med dagens politik och styrmedel.

Det som bekymrar mig mest är om skogsbruket, som är ytterst ansvariga för den största problematiken kring förlusten av skogens alla värden (förutom virkesproduktion då),  verkligen tror på det som de själva lyfter i debatten – att ingen mer skog behöver undantas från produktion och att ingen större förändring behövs i lag och politik. Att problemen på något sätt kommer lösa sig själv och att vi i princip kan köra på ”business as usual”.

Det borde stå i allas våra intressen att bevara skogens alla värden. Och vad gällande de ekonomiska värdet på skog… En ekonomsikt vinstbärande produkt från skogen behöver inte nödvändigtvis utgöras av ett fällt träd…något som borde tas i beaktande mer ofta.

Det blev ett rackarns långt inlägg.. men jag hade nog lite att ta igen givet min långa tystnad.

Fridens,

Malin

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Pressmeddelande – Göteborgs Stad anlitar Silvaskog

Fastighetskontoret provar skogsbruksmodell utan kalhyggen

Fastighetskontoret genomför nu ett pilotprojekt där den så kallade Lübeckmodellen används, som innebär ett skonsammare och miljövänligare skogsbruk utan kalhyggen och med mer naturliga blandskogar samt högre virkeskvalitet. Projektet är ett led i ett större arbete med att öka kontinuitetsskogsbruket och minska hyggesskogsbruket på stadens skogsmarker.

Sedan några år tillbaka har fastighetskontoret inom Göteborg Stad arbetat med och provat olika former av kontinuitetsskogsbruk och plockhuggning istället för hyggen. Nu provar staden den hyggesfria Lübeckmodellen som etablerades i Tyskland på 90-talet. Modellen har den senaste tiden fått ett ökat intresse i Sverige, både bland privata och offentliga skogsägare.

– Det är en form av skogsbruk som visat sig fungerat bra internationellt och som har ett mer långsiktigt perspektiv än man ofta har inom svenskt skogsbruk. Den här modellen ger en mer naturlig skog på varje plats och har även ekonomiska fördelar, bland annat genom att fokusera på hög virkeskvalitet och inte enbart på volym. För oss som kommun är det extra viktigt att bevara skogarnas rekreationsvärde, säger Xavier de Maupeou, skogsförvaltare på fastighetskontoret.
Gammalt transportsätt används för att undvika onödiga markskador
Pilotprojektet med Lübeckmodellen sker på ett 17 hektar stort område i Backa. Projektet genomförs i samarbete med skogsskötselföretaget Silvaskog, som har introducerat och driver Lübeckmodellen i Sverige. Silvaskog har uppdaterat Göteborgs Stads befintliga skogsbruksplan för området med en ny inriktning samt genomfört en gallring och plockhuggning. Utöver principerna i Lübeckmodellen har fastighetskontoret i detta pilotprojekt valt ett ovanligt sätt att transportera ut virket ur skogen.
– Med hjälp av häst kör vi ut virket ut skogen. Detta för att undvika onödiga markskador, säger Xavier de Maupeou.

Synen på skogsbruk har förändrats
Kärnan i Lübeckmodellen är att den är inriktad på att den brukade skogen får en så naturlig struktur och sammansättning av trädarter och trädstorlekar som möjligt på varje växtplats. Bland annat genom plockhuggning och naturlig självföryngring. Modellen innebär ett kontinuerligt skogsbruk med selektiv huggning utan kalhyggen och med ett minimum av kostsamma skogsskötselåtgärder och ingrepp på mark och vegetation. Lübeckmodellen skiljer sig avsevärt från konventionellt skogsbruk, som är inriktat på att skapa hela områden med jämnstora träd av samma sort som sedan slutavverkas till kalhyggen.

– De senaste åren har det skett en stor förändring av synen på kontinuerligt, hyggesfritt skogsbruk. Det avvisades tidigare men ses idag av allt fler skogsägare och sakkunniga som ett mycket bra komplement. Det finns många fördelar med detta både vad gäller miljö, ekonomi, virkestillväxt och rekreationsvärden, säger Mikael Karlsson, VD på Silvaskog.

Andra kommuner som har valt att prova Lübeckmodellen är Jönköping, Kungälv,
Örebro och Lindesberg.

Lübeckmodellen framgångsrik världen över 
Lübeckmodellen etablerades i Tyskland 1994. Den används idag i flera delar av världen och är per definition alltid anpassad både till de lokala förhållandena och till de naturliga förutsättningarna som finns på varje plats och skogsyta. Lübeckmodellen har belönats med International Paper Industry award, Paper Moon. Modellen har av tyska miljöministeriet utnämnts till bästa skogsbruksmodell med överlägset bäst utfall beträffande ekonomi, biodiversitet och anpassning till klimatförändringar.

 

För mer information:
Mikael Karlsson, VD Silvaskog
031-42 50 50, 0707-31 54 Klicka här
www.silvaskog.se

Xavier de Maupeou, skogsförvaltare fastighetskontoret, Göteborgs Stad 

031-368 10 95 Klicka här


Bilden som bifogas i pressmeddelandet får användas fri för publicering i samband med ovanstående information. Fotograf ska anges: Per Forsström, fastighetskontoret Göteborgs Stad.
Fler bilder finns för publicering, kontakta Anna Magnusson, PR- och kommunikationsstrateg, för mer information tel: 031 – 368 11 48. e-post Klicka här

Bildtext: Sigvard Gustavsson, föreningen Skogshästen, lastar grantimmer som transporteras ut ur skogen med hjälp av häst och vagn. Detta för att minska belastningen på skogens mark.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Skogsbruket – en miljöbov ?!?

”Många typer av skogsbruk leder till att utsläppet av växthusgaser i atmosfären ökar och att skogen minskar som koldioxidsänka. En möjlig åtgärd är färre eller inga kalhyggen.”

Det visar en ny studie där forskare från Göteborgs universitet deltagit och som nyligen publicerats i prestigefyllda tidskriften Biogeosciences.

http://www.science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/skogsbruket—en-miljobov.cid1110851

Med detta menar jag inte att vi skall sluta med skogsbruk – tvärt om.

Men att nyansera den bild som presenteras av det Svenska skogsbruket av idag.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar