Se utbud av kurser & tjänster här
Information och anmälan»

Konsten att skriva en Blogg

Nyckel till framgång är passion och persistence (uthållighet). Vad gäller arbetet med skogsfrågan kammar jag full pott på båda.

Foto: Ewa Stackelberg

Vad gäller bloggandet…. tja… där finns utvecklingspotential…  Typ som för det svenska skogsbruket av idag. Å andra sidan –  skall man välja med en bristfälligt underhållen blogg, eller ett skogsbruk där över 30% av alla avverkningar ej en ”når upp att  målen”  Så… tja… då kan jag med stolhet säga: Mitt bloggande har brister – men det har varken kört sönder bäckar eller hugger ner några nyckelbiotoper 🙂

Inslaget i P1 har några år på nacken, men är dessvärre alltför aktuell i tider av ”pausade inventeringar” 

Inläggen kommer alltså att komma precis lika oregelbundet som tidigare. Det kan dröja ett år – eller en vecka. Så tills vi hörs igen: Allt gott där ute kära skogsvänner!

 

Bästa hälsningar, Mikael

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

en

De senaste året, då jag senast gjorde ett inlägg, har jag ägnat mig åt att skriva på en bok om hyggesfritt skogsbruk. Så bloggen har tagit en ”paus” men det  kommer inläggen att komma…. när de kommer Så till de av er som i så fall  förmodan och

 

 

 

 

är det bara att konstatera att det inte har vait po det räcker ej

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

En mycket viktig fråga

Kalhygge norra Halland

Kalhygge i Halland

I tidningen Land kunde man igår läsa:

"Får det här fortsätta har vi snart inget att avverka"

Svar: Det beror på hur man avverkar…

På ett kalhygge kan t.ex ett träd med lunglav ej överleva –  källor torkar ur och lämnad naturhänsyn står ensam kvar som reliker, helt utan den kontext de behöver för att leva.

Med kalhyggesbruket så avverkar man inte bara träden – man hugger bort hela skogen – vilket får enorma konsekvenser.

Vi människor behöver våra hus – att riva hus och lämna en vägg för ”människohänsyn” funkar liksom inte riktigt…Även om man skulle lämna ett helt rum – säg vardagsrummet – så räcker inte det  långsiktigt som lämnad ”människohänsyn” …

För precis som ekosystemet  skog behöver alla olika aspekter av skog, behöver vi människor  – för att inte bara överleva, utan leva väl – hela vårt hus.

 

Med ekosystembaserat skogsbruk, så som Lübeckmodellen (förkortat Lümod) finns skogen hela tiden kvar, vilket gör att lämnad hänsyn har kvar sin kontext.

Viktigt att påpeka är att ingen skogsbruksmodell ersätter behovet av hänsyn och skyddade områden. Men hur mycket skydd som behövs och var vi kan avverka – eller inte –  avgörs av vilken skogsbruksmodell / princip som tillämpas. Det unika med ekosystembaserat skogsbruk och som skiljer det från hyggesfritt skogsbruk överlag kan du läsa mer om här.

 

Lübeckmodellen i Växjö

”Lümod” i Växjö

Man kan sammanfatta detta med att det är inte skogsbruk generellt som ej går ihop med naturhänsyn och mångfald – det är  kalhyggesbruket med efterföljande monokulturer som ej fungerar och som gör att vi ej når miljömålet levande skogar.

Med vänliga hälsningar, Mikael

Publicerat i CTNF, Ekosystembaserat skogsbruk, Hyggesfritt, Lümod, Okategoriserade, Silvaskog, Skogsbruk | Lämna en kommentar

Gammelskogar kyler ned klimatet

Följande fanns att läsa i Expressen den 27:e aprll 2016
 
VETENSKAP. Gammelskogar med många äldre träd och ett skuggande skogstak har en nedkylande effekt på det lokala klimatet, enligt en ny studie i västra USA.
 
Forskarna, vars resultat publiceras i Science Advances, konstaterar att de högsta vår- och sommartemperaturerna är 2,5 grader lägre i de äldre skogarna jämfört med de brukade skogarna, som är öppnare och består av uppväxande, yngre träd.
 
Studien har utförts i Kaskadbergen, The Cascades, en stor bergskedja som sträcker sig från västa Kanada ner till norra Kalifornien i USA. Längs sluttningarna växer skogar med en lång rad barrträds- och lövträdsarter.
 
Tidigare har man konstaterat att temperaturerna i bergskedjan påverkas starkt, inte bara av höjden över havet, utan även av topografin. Men uppenbart är att det också spelar stor roll hur skogarna sköts.
 
När skogstaket är mer eller mindre heltäckande, och undervegetationen överväxt med ormbunkar, blir det mycket svalare än i de planterade skogsbruksskogarna. Det svalare mikroklimatet gynnar också temperaturkänsliga däggdjur, fåglar och insekter. Enligt forskarna kan detta ha stor betydelse för deras överlevnad i klimatförändringarnas tid.
 

Gammelskog

Med gammelskog i tempererade områden i Europa och Nordamerika avses skog med rikligt med äldre träd, oftast över 150 år gamla.

Oftast sätts likhetstecken mellan kategorierna gammelskog och urskog. En urskog är en skog utan några påtagliga spår av mänskliga ingrepp, vare sig i nutid eller historiskt, vilket stämmer in på de flesta gammelskogar.

Bortsett från de fjällnära skogarna är gammelskogar/urskogar numera sällsynta i Sverige. Stora sådana finns dock kvar i Alaska, Kanada, Sibirien, Amazonas och Centralafrika.

Källa: NE

Publicerat i Ekosystembaserat skogsbruk, Hyggesfritt, Lümod, Silvaskog | Lämna en kommentar

Nu tar naturen över

 Foto: Sergiy Gaschak/AP

Foto: Sergiy Gaschak/AP

För 30 år sedan small det i Tjernobyl och människorna evakuerades. I DN kunde man igår läsa följande: När forskare efter hand började ta sig in i den radioaktiva zonen upptäckte de att djurlivet tycktes ha fått en skjuts framåt i frånvaron av mänskliga aktiviteter.

Just detta belyser problemet med dagens situation i skogsbruket avseende den biologiska mångfalden. Vi har stökat och bökat så mycket att många av djuren helt enkelt  inte finner någon stans att bo.

De senaste 200 åren har åttio procent av världens naturskogar huggits ner. Åttio procent. En del har omvandlats till åkrar, en del har blivit öknar och mycket har återplanteras. Men en planterad monokultur är inte samma sak som en skog.

När vi hugger ner en mångfald och ersätter det med en enfald, så får det stora konsekvenser.

”Den bakomliggande anledningen till att många skogsarter är rödlistade är att det svenska skogslandskapet sedan mitten av 1900-talet storskaligt omvandlats 
av trakthyggesbruket i syfte att få en hög virkesproduktion.” Artdatabanken, SLU

Jorden bildades för 4,5 miljarder år sedan. Så småningom började livet krypa upp på land och skogarna breda – i takt med detta utvecklades djur och natur – hela den biologiska mångfalden. Först efter flera miljarder år var jorden och ekosystemet moget att ta emot oss – människor.

Skogen utgör jordens vagga för den  biologiska mångfalden på land.

 

Detta är ett av skälen till att grundprinciperna för Lübeckmodellen och Ekosystembaserat skogsbruk är minimum interferens.

 

Hälsningar, Mikael

Publicerat i CTNF, Hyggesfritt, Kontinuitetsskogsbruk, Lümod, Okategoriserade, Silvaskog, Skogsbruk | Etiketter | Lämna en kommentar

Vilken skogsbruks metod ger bäst ekonomi?

 

Precis som man behöver veta varthän man vill – när man frågar någon om vägen, behöver man veta vad man har för mål med sin skog, när man frågar någon om råd.

Gran klar att avverkas.

Ekosystembaserat skogsbruk (till vilka Lübeckmodellen & CTNF räknas) ger med tiden dig som skogsägare mer skog (volym) och timmer. Hur effekten av en omställning blir i plånboken på kort sikt – det beror helt på utgångsläget (hur din skog ser ut idag). För vissa ger en omställning mer pengar i plånboken redan från dag ett – för andra kan det bli några år med mindre pengar i plånboken medan skogen växer till sig.

Att ha en stor skog med ett högt fastighetsvärde, där man varje år kan hugga timmer, ser många som en stor tillgång och ekonomisk trygghet.

Hur ekonomi kan se ut för din skog kan du räkna på och laborera med i Excel-arket ”TheCode-beta” som finns att beställa på www.silvaskog.se/pp Min ambition är att beskriva ekonomi så tydligt att det blir enkel för dig att kunna välja det skogsbruk som passar just dig. För att lyckas med det behöver jag din feedback 🙂

Om något är oklart efter att du läst detta informationsblad och kikat på TheCode-beta så hör gärna av dig! Under tiden kommer jag att jobba vidare med att beskriva detta otroligt fascinerade ämne som skog och skogsbruk är!

Bästa hälsningar, Mikael

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Riksdagsseminarium – hyggesfritt skogsbruk

SONY DSC

I onsdags stod jag, tillsammans med Herman Sundqvist (dåvarande skogschef för Sveaskog, nu nytillträdd generaldirektör för Skogsstyrelsen) Malin Sahlin (Naturskyddsföreningen) och Leif Öster (Ekoturismföreningen) i panelen och pratade kring olika aspekter av hyggesfritt skogsbruk på ett lunchseminarium i riksdagen.

 

3 av 4 var eniga – flest fördelar med hyggesfritt skogsbruk – rätt utfört vill säga.

För hyggesfritt skogsbruk pratas ofta om som en grupp. Hyggesfritt är si – eller hyggesfritt är så, för miljön, ekonomin klimatet etc. Men ordet ”hyggesfritt” i sig, säger inte mer om hur skogsbruket är utformat  än vad ordet ”politik” säger om hur politiken i fråga är. Hyggesfritt, precis som politik, kan utformas på många olika sätt.

Därför kan man varken uttala sig om och än mindre utvärdera ”hyggesfritt” skogsbruk grupp – utan man behöver titta på och bedöma var metod för sig.

I onsdags publicerades en fin sammanfattning om min syn på saken, Herman Sundqvists invändningar och mitt bemötande därpå.

Här följer en länk till artikeln.

 

Bästa hälsningar, Mikael

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

”Från fikonspråk till vanlig Svenska”

bg-body-2I vår kommer jag berätta om grunderna för Lübeckmodellen & Close To Nature Forestry (CTNF)  Både i bild (Instagram) fakta (Twitter) och i ord (här på bloggen och Facebook)

Jag kan avslöja att det även inom branschen råder en del förvirring kring vad hyggesfritt, kontinuitetsskogsbruk, Lübeckmodellen, CTNF, Natur Naturkultur, plockhuggning, blädning, etc  är, eller inte är. Mitt förra blogginlägg var en ansatts till att börja reda ut detta.

Under våren kommer jag att göra en beskrivande sammanställning över namn och begrepp. Jag har döpt det projektet till ”Från fikonspråk till vanlig Svenska” 🙂

Här kommer en översikt kring hur jag delar information i olika sociala media.

Här på bloggen kommer jag att beskriva, förklara och nyansera diverse grundläggande frågor rörande det skogsbruk vi arbetar med.

Facebook (sök bara på Silvaskog) kommer det att presenteras lite blandat, både, nyheter, fakta och mer personliga reflektioner.

Twitter @silvaskog länkar jag ut rapporter / nyheter

Instagram @silvaskog kommer jag att fortsätta lägga upp vackra och illustrerande bilder kring, skog, skogsbruk och natur.

För er som ej använder Instagram eller Twitter, så syns de senaste inläggen här på vår hemsida. De finns ”längst till höger” på första sidan ni kommer till på www.silvaskog.se

I morse lade jag märke till att det nu börjar bli bra mycket ljusare på mornarna  – det tycker jag är trevligt!

Välkomna till en spännande vår!

Hälsningar!

//Mikael

Publicerat i Hyggesfritt, Okategoriserade, Silvaskog, Skogsbruk | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Hyggesfritt skogsbruk – vad är det?

Det finns lika många sätt att bedriva hyggesfritt skogsbruk, som det finns skogsbrukare. Ordet ”hyggesfritt” i sig, säger inte mer om hur skogsbruket är utformat – än vad ordet ”politik” säger om hur politiken i fråga är utformad.

Grundläggande principer för indelning av olika skogsbruksmodeller

Mycket förenklat finns två grundprinciper för skogsbruk:

  • Skörda & sköta: Man hugger och sköter om den skog som växer naturligt.
  • Hugga & odla: Man hugger bort det som växer naturligt och planterar det man tror på.

Båda grundprinciperna kan sen utformas och varieras på nästan lika många sätt som det finns skogsbrukare. Nedan följer en beskrivning på ett urval av dessa, samt några varianter som ligger någons mittemellan.

Introduktion, skörda & sköta. Skog har växt och utvecklats under årmiljoner, ständigt har evolutionen anpassat den till klimatets förändringar. Stormar, istider och värmeperioder har kommit och gått. Förmågan att klara av detta, att möta och hantera dessa förändringar, kallas resiliens. Ekosystembaserat skogsbruk är ett samlingsnamn för skogsbruk som har det lokala skogsekosystemet som mål och mall.

  • Ekosystembaserat skogsbruk
  • CTNF – Close To Nature Forestry
  • Lübeckmodellen

Introduktion, hugga & odla. När industrialismen och befolkningsökningen tog fart ökade efterfrågan på råvara explosionsartat. Sveriges skogar avverkades i stor utsträckning och när vi kom fram till 1900 talets början var det mesta av värde avverkat och kvar fanns glesa rester av skog. Det sätt man valde att hantera denna situation var att hugga bort de sista resterna av skog och anlägga planteringar av gran och tall.

  • Trakthygge / Kalhyggesbruk

En rad mellanvarianter. Det finns en rad varianter av skogsbruksmodeller som ligger någon stans emellan, som har olika mycket inslag av principerna för ”skörda & sköta” och ”hugga & odla”. Nämnas kan: Blädning – Naturkultur – Luckhuggning – Kanthuggning. Nämns görs även emellanåt skärmställning, timmerställning eller fröträdställning. Dessa är dock snarare att betrakta som föryngringsmetoder – sätt för att stimulera återväxten av nya träd, än som egentliga skogsbruksmodeller.   

Båda dessa grundprinciper – och nämnda mellanvarianter – kan, beroende på utformning, gå under beteckningen ”kontinuitetsskogsbruk” eller ”hyggesfritt”.

Följaktligen kan man tillexempel hugga ner 90% av träden, markbereda och plantera mellan dom träd som står kvar. Även att dika, gödsla samt plantera genmodifierade träd och använda gifter kan göras – och fortfarande kallas hyggesfritt eller kontinuitetsskogsbruk.

Hyggesfritt och kontinuitetsskogsbruk rymmer det mesta, så länge det står några träd kvar.

Kontinuitetsskogsbruk säger endast att det alltid finns några träd kvar. Men hur många dom är, eller hur stora dom skall vara för att få räknas – för det finns inga tydliga definitioner.

Samma sak gäller för hyggesfritt skogsbruk. För det finns inga definitioner för hur stor en ”lucka” kan vara innan den blir ett ”hygge”.

Jag skulle nog tro att de flesta håller med om att genom att hugga ner ett stort träd så kan det möjligtvis bli en lucka – men aldrig ett ”hygge”. Men kan man hugga ner 10 stora träd, eller 100, innan det blir ett hygge? Och hur tätt får luckorna finnas?

Så innan det går att uttala sig om att ”Hyggesfritt är si eller så” vare sig det gäller ekonomi, miljö eller biologiskt mångfald – så måste man klart definiera vilken form av ”hyggesfritt” eller ”kontinuitetsskogsbruk” som man talar om.

Bästa hälsningar Mikael Karlsson

januari 2016.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

– I run for the Forest –

Run For Your Life is now taking the first steps from Kiruna to Paris. With 1000 bodies and 1000 stories, we encourage world leaders at the climate summit COP21 to take climate responsibility. #RunCOP21

 

Run for your life bild– I run for the Forest –

My name is Mikael Karlsson – I´m forty, and born in Gothenburg, in southern Sweden.

I was sixteen when I first started to work in the forest. My Grand Dad, that I worked together with, was thought forestry during the fifty’s and sixty’s, when clear cuts and spruce plantation was the tune of the time.

– One day at the coffee table after work, I asked him if forestry couldn’t be done in another way – “Do we have to cut down the forests and turn them into plantations?”

His answer was a firm: “YES! Clear-cuts and plantations is the only rational way to run forestry, and that you must learn!“

I didn’t replied anything at that time – but the question never lived me.…

The last 200 years humanity have cut down more than 75 percentage of all forests in the hole world. Some have turned into desserts, some have become land for agricultural use – and much is turned into tree plantations.

The difference between a forest and a plantation huge. It´s like the difference between a lake and a swimming pool. A lake is a part of the ecosystem, a freshwater reserve and home fore thousands of species. A swimming pole is good a swim – period.

A Forest is an fundamental part of the ecosystem, they are a pre condition  for fresh water supply and the home for 80 percentage of all land based biodiversity.

A plantation is mainly good for timber and pulpwood production – period.

When we cut down a forest, and turn it into a tree plantation – we cut down the very living room for nature itself.

Ten years ago I came across a different view of forestry. Seven years ago I came across Ecosystem based forestry. And five years ago I started to work full-time to influence the forestry, towards a ecosystem based thinking.

Because – I have a dream – I have a dream of a vibrant forest – all around. And today I know it´s possible to achieve.

Why now? Simple:

Sixty years ago when clear-cuts and plantation forestry was introduced in large scale in Sweden, there was only demand for pine and spruce in northern Europe. Bioenergy had no market and the understanding for ecosystem services was just among a few.

Today we can make use of many tree species, bioenergy is a growing market and there is a growing understanding that vital and healthy ecosystem is a pre condition for human life on earth.

Today we have the possibility to take a new direction for the forestry, based upon the principle of nature itself.

Ecoforestry works, there are already many on-going projects – al around the world. Whole county’s are starting to change – in this very moment – towards a ecosystem based forestry.

All we have to do is to take a decision for a new direction – and start.

I run for my life – I run for my children – and I run for the forest.

With Love  – Mikael

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Skogen och klimatet hänger ihop

”En kvalificerad helhetsanalys är nödvändig som underlag för en rationell skogspolitik.”

Citatet är hämtat från en debatt artikel i Västrebottens-Kuriren.

Det är ett citatet som jag stödjer fullt ut. Visst är skog timmer, massaved och energi  – och samtidigt så oändligt mycket mer. Hur kan man ens för en sekund glömma det? Doften av en höstskog, stunden vid sjön, bären, svamparna och promenaderna. ”Men vi måste ju tänka på tillväxten – en promenad och en fin stund fin sjön ger varken jobb eller tillväxt.”

Jo – det är just vad de gör. Turismen har vuxit stort som näring.

Till det kommer alla andra värden, som helt klar har ekonomiskt betydelse, men mer svårligen låter sig omräknas till kronor och ören. Värden så som biologisk mångfald, näringsläckage, rekreation, etc, etc, etc.

Trevlig sommar!

//Mikael

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar